Individen vs laget, hur resonerar ni?

[Humlannitton]

Tycker inte riktigt att det här passar i sillytråden, så jag kör på en egen tråd. Är intresserad av att höra hur andra tänker, då det verkar vara lite delade meningar.

I år har känslorna varit mer kluvna än någonsin tidigare när det gäller silly season och alla tapp vi gjort. För å ena sidan är jag självklart orolig för hur det ska gå nästa säsong när vi tappar så många ledande spelare. Men å andra sidan så kan jag verkligen inte missunna någon av de spelare som lämnat (eller kanske lämnar) chansen att tjäna extra årslöner eller ta chansen att spela på högsta nivå.

Spelare för spelare.

Jimmie Ericsson. 12 säsonger i Skellefteå, mr Skellefteå, kaptenen. 34 år gammal får han en chans att säkra sin ekonomiska framtid, efter att ha spelat fram laget i hjärtat - både hans och fansens - två raka SM-guld. Förvisso ett år kvar på kontraktet, men jag tycker ändå att individen går före laget i det fallet.

Jocke Lindström. Har spelat på en nivå över alla andra de senaste två säsongerna. Att han inte åkte över till NHL igen efter förra säsongen känns som en ren bonus. Svensk hockeys solklart bästa spelare, fullt förståeligt att han som 30-åring vill ge NHL en (sista?) chans.

Petter Emanuelsson, Melker Karlsson, Johan Alm och ev. Viktor Arvidsson och Oscar Sundqvist. Skelleftekillar av födsel och ohejdad vana, eller norrlänningar som under många år skellianiserats. Jag tror inte att jag säger för mycket om jag gissar att Skellefteå AIK är laget i hjärtat på alla fem. Samtidigt är drömmen om NHL något som alla unga hockeyspelande killar har i hjärtat. Jag kan verkligen inte känna bitterhet över att vi har en sån fantastisk ungdomsverksamhet som förädlar och hjälper att uppfylla drömmar. Fem Skellefteåjuniorer som hjälpt oss till två raka SM-guld, och som nu vill testa vingarna i en högre serie...

Jag tror inte alla kommer att lyckas, dock. För mig känns det som kollektivet AIK har varit snäppet vassare än var och en av individerna, lite som Sverige i fotbolls-VM -94. Det innebär också att avsked i dag kan bli återkomster imorgon, och då är det jävligt bra att ha skiljts åt som vänner.

Nej, jag kan inte känna bitterhet. Ingen är större än laget, men laget utgörs också av individer med egna drömmar och mål. Så länge vi kan vara en språngbräda mot stjärnorna så kommer vi också att ha individer som är beredda att göra allt för laget.

Och supporter är man i vått och torrt. För mig som 42-åring som följt med på hela resan från Elitserien, igenom ökenvandringen och upp igen, och som fått se resan krönas med två Le Mat så känner jag faktiskt ingen större ångest. Hopp och förtvivlan, vinster och förluster. Fixar man inte det, så har man valt fel lag eller fel sport.

För att knyta ihop säcken då; Hur ser ni på AIK:s agerande? Tycker ni att man borde ha stoppat Jimmie? Borde de unga killarna nobba NHL-kontrakten? Känner ni glädje, oro, ångest, tillit?

För mig kommer bitterheten och irritationen förmodligen att komma den dagen som "våra" killar vänder hem från NHL och går till ett annat elitserielag. Då är gränsen passerad för vad jag pallar med, då lägger jag en pizza och går ut.

[lurch]

Efter en helg av ångest å fosterställningsliggande så har jag sansat mej lite angående tappen vi har/kommer att göra. Jag har aldrig sett nån enskild spelare som svikare för att han drar iväg men de blev lite väl många på en gång kanske.Vill dom tillbaka så välkomnar jag dom självklart.
SHL kommer att hålla en sämre standard överlag,det är ju inte bara vi som tappat hejvilt.Så vi bör nog kunna slåss om en semifinalplats iår.
Men NHL:S tokvärvande av allt å alla är inte bra för SHL:s attraktionskraft som liga.

[Markman]

Att stoppa spelare ger kanske en mindre kortsiktig fördel, men den långsiktiga nackdelen av att ha spelare som egentligen inte vill spela här överväger kraftigt, samt att ryktet lär sprida sig att man "tvingas" stanna kvar om man får ett bättre erbjudande under kontrakstiden.

Jag hoppas verkligen ingen är bitter på spelarna själva för att de tar chansen att uppfylla sin dröm, utan hoppas att bitterheten kommer från kärleken till AIK och att det är synd att bra spelare lämnar oss. Ta en spelare som Melker; tråkigt att han lämnar: absolut. Hade velat ha honom kvar: check! Unnar honom chansen: Verkligen! Förstår att han tar den: Helt och fullt! Bitter över det: Verkligen inte!

För övrigt medhåll på sista stycket:

För mig kommer bitterheten och irritationen förmodligen att komma den dagen som "våra" killar vänder hem från NHL och går till ett annat elitserielag.

[Special Brew]

Givetvis är det skittråkigt att vi tappar så många tongivande spelare, samtidigt är det väl bra att så många har utvecklats i Skellefteå och presterar på en så pass hög nivå. Det borde ju locka spelare som vill ta ett kliv till i karriären.
Tror tyvärr vi får svårt att försvara guldet nästa säsong, men det ska bli jävligt intressant att följa det "nya" AIK och se vad vi kan ställa till med nu när Jocke, Jimmie mfl. lämnat.

[374]

Finns väl bara ett sätt som det är rimligt att resonera på.

[svea_man]

jag unnar verkligen killarna som har farit dom har verkligen förtjänat det !!!!

Men som aik supporter tycker jag det är tråkigt att inte få se dom i värdens bästa lag!!!:))

[King Kong]

AIKs styrka sista åren har varit det faktum att man fått ihop en grupp som jobbat stenhårt för varandra och föreningen för att tillsammans nå ett mål..
Våra stjärnspelare har jobbat lika hårt som våra 4:e line spelare, i alla zoner och byte för byte..
Den totalhockey jag själv så hett efterlängtat..

Nu tappar vi ett gäng framträdande spelare och för mig blir den största frågan hur luckorna fylls vid sidan av isen och kring det mentala..
Jag tror att AIK ganska fort kan hitta spelare som på sina sätt kan skapa en total och ett kollektiv som blir lika framgångsrikt som i fjol, rent hockeymässigt talangmässigt, men det gäller kanske främst att hitta spelare som tar vid vad gäller viljan att jobba hårt också, att köra max på träningar och att inte lämna någonting åt slumpen..

Nu skapas det en ny grupp och en ny dynamik i gruppen..
Skulle tex. en spelare som Lehtonen pga sin "stjärnglans" välja att sänka kraven något, att inte jobba lika hårt på träning osv är det kanske lätt hänt att även nästa in värvade "stjärna" släpper lite på sin egen kravbild och vips så har en ond och dålig snöboll sats i rullning..

Hittar AIK spelare som är villiga att jobba stenhårt oavsett om dom lirar i en 1-2 eller 4:e lina så kommer vi att ha ett starkt lag även i vinter..

Tittar man sen på spelarna vi tappat så är det Jocke Lindström som är den stora förlusten rent hockeymässigt..
En dominant i SHL och här har jag svårt att se hur vi skall kunna ersätta..

Melker, Jimmie och Alm är för mig personligen mest svidande pga att dom alla är lokala killar som kommer från våra led..
Att värva in en likvärdig spelare som Melker utifrån kommer inte att kännas lika kul, men jag är inte orolig för att vi kan hitta en sån spelare..
Även Jimmie och Alm går rent hockeymässigt att ersätta...och Holloway likaså..

Nä, det är utanför isen jag är mest orolig egentligen..

Sen är jag jävligt glad över att alla dessa hjältar får chansen i större ligor och jag tror att det bara är positivt för AIK i förlängningen också..
Kommer man hit har man enormt stor chans att utvecklas positivt och chansen att nå drömmen ökar, det kan vara mer värt än pengar för unga lovande spelare..

Förhoppningsvis kan vi sluta cirkeln om något år, då utflugna spelare som inte riktigt lyckats kommer hem, samtidigt som vi plockar upp nya talanger som efter någon säsong här prövar sina vingar, på så sätt kommer vi att vara än mer självförsörjande av hockeyspelare om något år..

[Bilderberg]

Petterström, Forssell, Lindgren, Lundberg, Pettersson utger alla grundstomme till laget. Ända sedan Särkijärvi har stommen varit bra, jobbat hårt; och ser så ut även nu - Lägg därtill att spelsystemet och skridskoåkningen blivit bättre, PLUS att det tillkommit spetskompetens, målvaktsspel, och inte nog med det... - juniorverksamheten går numera på alla cylindrar...

Så vad gnäller ni om egentligen?

Ett lag och en verksamhet god nog för semifinalspel: http://www.eliteprospects.com/team.php? ... ts&team=22" onclick="window.open(this.href);return false;

Årets lag lär vara minst lika hårt jobbande, med enda skillnaden att det är bättre på just allt annat...

[dovienya]

PiteFoppa hade en sjukt bra säsong just den säsongen 09/10... glöm inte det.

För att snacka individer - Jocke Lindström - 197 pinnar på 184 elitseriematcher med Skellefteå, och 57 poäng på 64 slutspelsmatcher, alltså sammanlagt 254 poäng på 248 tävlingsmatcher... Med reservation för felstatistik och felräkningar.

Han borde ligga rätt högt på listan gällande totala poäng gjorda för klubben, trots sin ringa tid här?
Jocke är en riktig tjurskalle som har möjligheten att vända matcher på individuell skicklighet utan att falla ur lagarbetet, det har blivit tydligare och tydligare ju bättre tränad han blivit. Han blir fan inte lätt att ersätta alltså. Tänk ovan nämnda PiteFoppas arbetsmoral med exempelvis Arlbrandts handleder, så kanske vi är halvvägs. (Nu tycker jag inte om Arlbrandts inställning överhuvudtaget, divalater känns passande, så dra inga paralleller där, men ändå)..

Tror för övrigt att vi haussar upp sommarträningen, eller snarare baissar ner den fysiska statusen på våra spelare, för när nya spelare signas låter det lite: "Nu får han minsann vara med under uppbyggnadsträningen så han blir inte lika långt efter", typ. Jag tror att AIKs träningar är så pass hårda att det tar längre tid än en sommar att komma ikapp resten av laget... Just därför kan jag tycka att det är jobbigt att så många lämnar.